Uppsatsen syfte är att undersöka vilka konsekvenser tillämpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan få den kommunala hemtjänstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkända leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjänstinsatserna. Då kostnaden för hemtjänsten är detsamma oavsett utförare är det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med enhetschefer för kommunal hemtjänst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgränsning av kommunerna har skett med hjälp av summan på dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspås uppkomma först efter ett antal år, då fler kommer välja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

Med en ökad äldre befolkning förväntas åldersstrukturen i det svenska samhället förändras. Som en följd därav ökar behovet av service, vård och omsorg varpå kommuner ställs inför utmaningen att tillhandahålla de äldres behov utifrån ett bättre resursutnyttjande. Till det kommer att den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) möjliggör och förtydligar konkurrensutsättning av hemtjänst. Kan konkurrens enligt LOV leda till ett ökat resursutnyttjande och ökad effektivitet i den kommunala hemtjänstverksamheten? Syftet med denna uppsats är således att förklara hur konkurrensutsättning av hemtjänstverksamhet enligt valfrihetssystem påverkar kommuners effektivitet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

New Public Management (NPM) vågen, som bygger på ett marknadsorienterat synsätt, bidrog på 1990-talet till att privata aktörer välkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trädde i kraft 2009, och många kommuner har infört LOV sedan dess. Det är valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregående regering om ett lagtillägg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstånd bland befolkningen mot vinster inom vård och omsorg, och debatt pågår kring privatisering. Det finns en pågående diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vård och omsorg menar man ofta god kvalitet när man använder ordet kvalitet, och åtskilliga mätningar görs inom området.Har LOV bidragit till utveckling av svensk äldreomsorg, och har processerna påskyndats? Resultatet i denna studie visar inte på stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjänst.

Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tänkt att inom äldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att låta dem välja hemtjänstutförare utifrån sina egna kriterier. Vårt syfte var att beskriva tillämpningen av LOV utifrån professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade biståndshandläggare och utvecklingsledaren inom äldreomsorgen i Lerums kommun, samt två av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstänket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad äldreomsorg.

Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trädde i kraft den första januari 2009 och gäller för hälso- och sjukvården. Däremot är det allt fler kommuner som väljer att tillämpa lagen även inom hemtjänsten. Syftet med fritt val är att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjänsterna med bästa kvalité och på rätt sätt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbättras och utvecklas så att brukarna är nöjda.I Kristianstads kommun började de att använda sig utav det nya systemet från och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. Båda kommunerna började däremot med fritt val inom hemtjänsten redan flera år tidigare.

Utvecklingen inom äldreomsorgen har under de senaste decennierna lett till en mer marknadsanpassad äldreomsorg. Den äldre ska efter att ha fått sitt biståndsbeslut välja vilken utförare som ska tillhandahålla den beviljade insatsen. Valfrihetssystem blir allt vanligare i samhället och valfrihet i sig har länge varit ett politiskt mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst. Frågor som har tagits upp är hur man väljer, vad som påverkar hur man väljer, om valet anses vara lätt och om man generellt är nöjd med det system som finns.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem är vanligt förekommande inom äldreomsorgen. De äldre har gått från att vara brukare till att bli kunder på en marknad. Syftet med vår uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjänst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som är beviljade insatser enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453).

Sweden has one of the best elderly cares in Europe and the Swedish care work is also one of the best in terms of quality, compared to other European countries. In recent years, higher demands have been set on the care work and the number of privatizations of public services has increased. In 2009 a new law came into force, the Act on System of Choice (LOV) which increased individual?s right to a greater participation and a free choice in the selection of health and social care providers. This paper aims to highlight the impact of the law, system of choice.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

I have conducted a qualitative study were the aim was to understand how the freedom of choice act in eldercare is handled at a municipality level as well as a national level and the effects that can occur. The methods I have used for this study is a document analysis and semi-structed interviews.     I have conducted semi-structed interviews with three professionals in the eldercare organization in a large municipality in the south of Sweden, I have also conducted a phone interview with a representative from Socialstyrelsen. The professionals that I chose for my study was a chief of staff, an aid case worker and a person who worked in the municipality with the implementation of freedom of choice act.     The study shows that the work quality is expected to rise with the freedom of choice as a consequence of the customer and performer model and will give the caretakers a higher level of influence. The study also shows that the municipality will get a greater responsibility and the aid case workers will get extended tasks though they will have to inform the caretakers regarding the options and they will also be mediate between the caretaker and the performers. However the study also show concerns regarding rough traders whose aim is to make money and does not have the same rehabilitation agenda.     There are also concerns for those who can´t chose for them self though they will not be able to be a part of the freedom of choice act in the same way and that is something the municipality needs to work out a system for.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

Title: Older people's experiences of exercise training: a survey based on a descriptive design.Course: Public Health: Theory and method of application and degree, 30 credits. University of Gävle, health education program.Author: Helena AnderssonPurpose: According to earlier research the western population is aging. This may affect, the older peoples`s physical disability in one form or another. The consequences may be that the need off care can increase. However elderly can prevent a variety of age-related diseases by being physically active.